Kaskeloter och rollspelsbloggar

Sedan några år tillbaka har jag skrivit rollspelsgrejor och publicerat, ofta anonymt, via Rollspelskollektivet. Detta har passat mig utmärkt, det har gett mig en anledning att faktiskt fullfölja saker, samtidigt som jag inte känt några enorma prestationskrav. Jag har kunnat pilla med små saker i min egen takt, bidragit till små zines och egentligen inte brytt mig om att det jag gör måste vara nyskapande eller ens helt spelbart.

Men så påbörjade jag ett projekt som jag haft i bakhuvet i något år, en sorts kampanjmiljö till Kutulu som jag gett namnet Kaskelot. Efter att ha skrivit några sidor märkte jag att jag tyckte om det tillräckligt för att vilja ge det en något bättre layout än vad jag själv kan åstadkomma. Lite som en chansning skrev jag därför till Kutulu-skaparen Mikael Bergström, bifogade vad jag hade och frågade om han möjligen kunde tänka sig att "hälla texten" i Kutulus layout-dokument. Till min glädje sa han ja, och till min stora skräck sa han även att han ville att kampanjen skulle bli (läs: "upphöjas till") en officiell Kutulu-produkt. Nu är jag alltså utanför min comfort zone och kan inte tillåta mig den avslappnade hållning jag haft till mina små rollspelsprojekt. Nu känner jag att jag vill ta mitt spelskapande på ett snäppet större allvar än tidigare.

Och vad är mer seriöst och allvarligt än en rollspelsblogg?

(Illustration Sara Lundmark)